Det är en otrolig befrielse; en stor händelse i mitt lilla huvud det jag kommer att berätta nu. Varje gång jag går till Stockmann känner jag mig alltid lika fattig. Jag upplever att hela jag förminskas på studs bara jag sätter foten in i kosmetika-avdelningen (händer bara där)

Men idag hände något annat. Jag förminskades inte i mina egna ögon, helsingforsborna har nog fullt upp med att kika efter rätt foundationnyans, och fick ett litet leende på läpparna. JAG? LEENDE PÅ LÄPPARNA BLAND smink som jag bara kunde drömma om att köpa med studerandebudget? Krämer som kostar lika mycket som en månadsbudget av mat (och då pratar vi färska råvaror, maten då)

Jag traskade vidare till avdelningen-för-godis och hittade en perfekt ask för ett rimligt pris. Jag kommer alltså att köpa det där godiset bara pga. burken. Om godisarna var röda eller gula har jag för längesedan glömt. Det är den där fina plåtasken som föreställer ett fruktfat som jag blev kär i. Min pojkvän skulle vid det här laget himla med ögonen, sätta händerna för ögonen och utbrista ett överdramatiskt "SUCK". Därefter skulle han falla ihop och dö av asgarv. Och sedan skulle han störa sig på att jag använder ordet "asgarva". Haha.

Jag är så förmorrat (där sa jag det igen, C) glad och stolt över att jag uppskattar små saker. En liten sak kan göra min dag - helt klart! Trots att jag ofta drömmer om att ha mycket pengar, att slippa orosmolnen i magen över ekonomin och kunna sätta min energi på annat är det nog väldigt roligt för både mig och andra att kunna uppskatta små saker.

Nu är ju bara frågan om jag är lite galen eller mycket galen. Hursomhelst, så är det ganska fint på många sätt och vis --i mina ögon. Och vad är nu inte bättre än det?

Om någon udda filur där ute vill höra en helt annan syn på denna förövrigt fördärvade dag kan ni ta och läsa Rebeccas inlägg här